NNE Del 1 – Bakgrunden till näranollenergihus

Välkommen till NNE Del 1

– Bakgrunden till Nära Noll Energi!

 

NNE – Va e´de´?

NNE är ett uttryck som hörs alltmer frekvent, men som få vet vad det är och än färre förstår. Den huvudsakliga informationen man kan hitta är i stort sett källmaterialet hos Boverket, eller betalkurser hos privata företag.
Vi på Energy Building tänker försöka spjälka upp informationen som finns i den 130 sidiga utredningen: ”Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader – Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje”, och göra informationen i den hanterbar för oss själva.
Då tänkte vi att det kanske finns andra som också kan vara intresserade, så varför inte dela med oss av det vi läser och lär oss?

 

NNE – Ett direktiv från EU

NNE Del 1 med Energy Building

Från och med 2021 ska alla byggnader som byggs i Europa vara näranollenergibyggnader. Syftet är att genom höga energikrav, ställda så att berörda företag får tid på sig att ställa om, driva på takten i utvecklingen mot ett allt mer energieffektivt byggande i Europa.

De regelformulerande instanserna hyser också välgrundade förhoppningar enligt Porterhypotesen; att man kommer se synergieffekter i att det som är bra för miljön också är bra för ekonomin, även på individnivå. Just tanken med miljödriven näringslivsutveckling och därmed Porterhypotesen ligger EU varmt om hjärtat och återkommer i andra delar av utvecklingspolitiken som förs.

 

”Näranollenergihus: En byggnad som har mycket hög energiprestanda.
Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.”
/ Definition enligt artikel 2(2) i Energiprestandadirektivet

 

Varför vill EU reglera detta

Det har så gott som alltid funnits en välvillig dragkamp hos både stat, byggbranschen samt de som bor, med målet att bli effektivare på att spara energi. Energin har dels varit dyr att framställa, och på senare tid har vi fått insikt i att den inte är oändlig samt att den kommer till ett väldigt högt ekologiskt pris.

Att kunna presentera en mer energisnål lösning på i stort sett vad som helst har också inneburit konkurrensfördelar som försäljningsargument – även om det inneburit en högre anskaffningskostnad; hushållsapparater, byggnadsisolering, fönster, bilar, papperstillverknings osv. Att sänka energiförbrukningen är nu i fokus för EU och dess medlemsstater.

NNE Del 1 med Energy Building

 

Marknadskrafterna behöver styrning

Konsumentgruppen är de som oftast fått betala ett relativt högt pris för för dessa förbättringar, antingen välvilligt och medvetet, eller motvilligt och så sent som möjligt, men de är givetvis av största vikt genom sina val – både de ekonomiska, de energiförbrukande och de politiska.

Medan marknadskrafterna jobbar med lobbyism och säljande reklam och produktstrategi för att locka, så måste ibland myndigheter gå in och bestämma, reglera och förbjuda, eller subventionera, för att pocka. Att stämma i bäcken så att säga.

Kortlivade människor i långlivade hus

Smalnar vi av detta perspektiv kommer vi in på hus och tillverkning av hus. Här är konsumenterna inte lika snabba på att driva utvecklingen. Långsiktigheten i enskilda personers boende gör att personerna är mindre viktiga och avgörande än vad själva konstruktionen är.

Om detta resonemang låter svävande och lite otydligt så kan man säga så här, några av de äldsta bostäderna i Sverige är från 1600-talet och faktum är att människor idag bor i ett hus på Gotland som uppfördes på 1240-talet.

NNE Del 1 med Energy Building

 

Snabbt och billigt är inte alltid bra

Att ett så gammalt hus används som bostad än idag är givetvis imponerande, men man kan också snabbt dra den lite orättvisa slutledningen att hade det huset byggts med passivhusstandard redan för 777 år sedan så hade MASSOR med energi sparats fram till idag.

Det är denna filosofin som borde leda husutvecklingen enligt Boverket och Energimyndigheten. Inte möjligheten att kunna bygga hus så billigt som möjligt för konsumenten med maximal vinst för byggföretaget – eftersom detta inte leder utvecklingen framåt och det har en långsiktigt menlig inverkan på planeten vi lever på. Ur denna stagnation i byggnadsutvecklingen kommer EU-direktivet NNE.

NNE Del 1 med Energy Building

 

Nära Noll Energi – en tidslinje

  1. 2010: Europaparlamentet utformar direktiv för NNE-byggnader hos medlemsstaterna
  2. 2011: Nationella handlingsplanen Vägen till nära-nollenergibyggnader utformas som återrapportering till EU.
  3. 2012 Regeringen kommer fram till att man har inte underlag nog att bestämma utformningen av en kvantifierad riktlinje
  4. 2014: Regeringsbeslut ger Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energikrav för nära-nollenergibyggnader ur följande perspektiv:
    energisystemmässiga
    miljömässiga
    fastighetsekonomiska
    samhällsekonomiska
    Man inleder även en treårsperiod av utvärderingar av befintliga och tillkommande byggnader och rön som har bäring på införandet av NNE-direktiven i Sverige.
  5. 2015 Utredningen  klar.
  6. 2017 Boverkets regelverk för Nära noll-energibyggnader träder i kraft, begreppet primärenergital införs, med den treåriga kunskapsinhämtningsperioden som bas.
  7. 2019 Alla nya statligt ägda och använda byggnader ska vara NNE-byggnader
  8. 2021 Alla nya byggnader ska vara NNE-byggnader, skärpningen träder i kraft.

Dagsläget och energisystem

I den svenska utredningen runt NNE och vilken form det ska få har man fått ta ställning till både hur uppvärmning av byggnad och varmvatten sker idag, samt vilka riktning man ser utvecklingen går i.
2013 var förbrukningen för detta lite över 80 TWh. Av det gick störst del (41%) till småhus och sedan kom flerbostadshus (31%) och till sist lokaler (28%).

NNE Del 1 med Energy Building

Fjärrvärme stod för 58% av den totala energianvändningen och det var därmed den vanligaste metoden för värme och varmvatten, och denna metod värmer främst lokaler och flerbostadshus. När det gäller småhus är el den vanligaste källan i vilken det inräknas direktverkande el, värmepumpar och elpannor, följt av biobränsle och till sist fjärrvärme.

Eftersom utvecklingen av dagens värmepumpar gått framåt så tror man faktiskt att denna typ av system kommer ta andelar från fjärrvärme i framtiden, dels på grund av att nyinvesteringskostnaden är lägre i de flesta kommuner, samt att värmepumpar som är lämpliga för flerbostadshus har blivit ett gångbart alternativ.

Andra faktorer som spelar in är att givetvis att fjärrvärmen endast finns i tätorter men även att prissättningen påverkar val av värmesystem. Bland annat så visar det sig att priserna på fjärrvärme kan skilja mer än 100% mellan den dyraste och den billigaste leverantören. Det är även så att är man redan inkopplad på fjärrvärme så är det ovanligt att man senare frångår det och byter.

Oavsett vilket så kommer energianvändningen påverkas och gå ned över tid. Man är också försiktigt optimistisk om att viss utveckling kommer ske inom småskalig energiproduktion, och då främst gällande bostadsbebyggelsen.

I NNE gynnas den genom att man kommer få tillgodoräkna sig närproducerad energi eller tillvaratagen fritt flödande energi i den delen som räknas som levererad energi. Branschföreningen för solenergi hoppas till exempel att inom en 20 årsperiod kommer 10% av värme respektive elbehovet i bostäder kunna täckas med solutvunnen energi.

NNE Del 1 med Energy Building

 

Förväntningarna på NNE

I Sveriges fall beräknas NNE-initiativet inte komma spela så stor roll för miljön som man hade kunnat tro, enligt Naturvårdsverket. Anledningen är att vi redan varit duktiga på att hitta alternativ till att elda med fossila bränslen. Man räknar med att de sista bostäderna och lokalerna har fasat ut det fossila till 2030. Detta och andra redan införda effektiviseringsåtgärder gör att man bedömer att ytterligare åtgärder kommer ha ringa effekt på koldioxidutsläppsnivån. Utöver det står vattenkraft och kärnkraft för huvuddelen av energiproduktionen i detta landet, och dessa har som bekant inga direkta utsläpp av växthusgaser.

Vidare är andelen nybyggda hus så pass liten om man ser till antalet redan byggda hus, så tillvida att de nya NNE-byggnaderna inte kommer stå för mer än 10-15% av värmebehovet när vi når år 2050.
Men betänker man att de externa effekterna av en byggnads konstruktion påverkar eventuellt ett helt årtusende framåt i varje enskild byggnads fall så framställs NNE i en annan dager. Då ser man att varje enskilt hus spelar roll – och då är det värt att bygga det så rätt som möjligt.

NNE Del 1 med Energy Building

 

Detta avslutar del 1 i vår artikelserie om NNE.
I början på nästa år kommer NNE Del 2, så håll utkik – eller prenumerera på inläggen via vår hemsida!

 

Artikeln är författad av Energy Buildings medarbetare; Mattias Gellenmyr

 

 

 Läs mer – ladda ner någon av våra broschyrer!


Energy Building broschyr för decentraliserad ventilation

Systemlösning för decentraliserad ventilation >>

 


Energy Building - Villa Skönborg publikation

Villa Skönborg – Soltemplet i Västerås >>