NNE med Energy Building
Written by info@energybuilding.se on februari 16, 2018 in Energy Building Nyheter

Välkommen till NNE Del 2

– NNE Ordlista och nya formeln för Energiprestanda

 

Välkommen till del 2 i vår artikelserie om NNE!
(Vill du först läsa del 1, ”Bakgrunden till näranollenergi” så hittar du den här >>)
I denna delen kommer vi titta närmare på den nya termen primärenergital samt få en förklaring till andra termer och begrepp som återkommer i NNE-utredningen.
Vi visar också hur formeln för Energiprestandan ser ut – och därigenom vilket primärenergital man måste hamna på enligt de kommande direktiven 2021.

NNE Del 2 Energy Building

Ny måttenhet ska leda utvecklingen framåt

Det är av yttersta vikt att huset är så bra och optimalt som möjligt redan när det byggs, för att det ska bli så hållbart byggande som möjligt. Eftersom utvecklingen inte går tillräckligt snabbt och är för ojämn har man inom EU beslutat att skynda på utvecklingen och driva den åt rätt håll.

Det gör man genom att reglera i Boverkets ByggRegler, genom att lägga riktlinjer är milda nog att kunna uppnås med marknadsmässiga åtgärder, men så pass hårda att bakåtsträvande byggtekniker utesluts. Här kommer NNE in i bilden. Detta är den största förändringen gällande energianvändningen BBR sedan 2006, då det infördes ett striktare syn och funktionskrav på energianvändning i de färdiga byggnaderna.

Boverkets byggregler introducerar nu ett nytt mått på en byggnads energiprestanda: Byggnadens energi ska numera anges som ”byggnadens primärenergital” [kWh/kvm Atemp och år].

NNE Del 2 Energy Building

En ordlista till NNE

För att lättare kunna följa resonemanget i remissvaret är det till hjälp att känna till följande termer:

A-temp:
arean av alla våningsplan med temperaturreglerade ytor

Byggnadens energianvändning:
Energi som behöver levereras ett normalt år till en byggnad avseende
uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan värmande apparatur installeras räknas även dessa in. Närproducerad el räknas inte in.

Energiprestanda (byggnadens specifika energianvändning):
Byggnadens energianvändning fördelad på arean av temperaturreglerade ytor (A-temp) uttryckt i kilowattimmar per kvadratmeter per år (kWh/kvm, år). Hushållsenergi och verksamhetsenergi förutom grundläggande krav på värme, varmvatten och ventilation räknas inte. Förkortas Espec.

Hushållsenergi:
Bostadsrelaterat. El eller annan energi som används för hushållsändamål, exempelvis diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare eller torkskåp (inklusive de i gemensam tvättstuga), spis, kyl och frys samt andra hushållsmaskiner. Men även belysning, datorer, TV och annan hemelektronik.

Verksamhetsenergi:
Kommersiellt. Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler, exempelvis Processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl och frysdiskar, personalutrymmenas vitvaror och köksapparater.

Systemgräns:
Gräns i eller runt byggnaden som definierar vad som räknas som tillförd och bortförd energi.

Viktningsfaktor:
Faktor som tillkommer för att säkerställa att hushållning med elenergi kommer ske, och multiplicerar 2,5 gånger byggnadens energianvändning i en del av uträkningen av Energiprestandan hos byggnaden.

Primärenergital:
Infördes som den del av EU:s energiprestandadirektiv i svenska byggregler. Innebär måttet på en byggnads energiprestanda. Förkortas EPpet

Primärenergifaktor:
Förhållandet (kvoten) mellan ursprunglig energi och använd energi. Används för att förstå mängd och miljöpåverkan av framställd energi. Primärenergi är energi i ren form, från exempelvis olja, vind, kärnkraft. Det går dock åt energi för utvinning, förädling, transport, omvandling samt själva användningen och sker detta utan alternativ användning så kallas de spillflöden.
Exempel på primärenergifaktor: om det gått åt totalt 250 MWh primärenergi för att kunna använda 100 MWh el så blir primärfaktorn alltså 2,5. Olika energier har olika faktorer, men just 2,5 är faktiskt faktorn för marginalel i Norden.

Exempel på olika energiers primärenergifaktorer:
• El framställd i Norden = 2,5
• Kol = 1,15
• Olja = 1,11
• Petroleumbränsle bensin/diesel = 1,09
• Torv = 1,01
• Fjärrvärme = 0,3
• Skogsflis = 0,03

NNE Del 2 Energy Building

Viktningsfaktorer blir piskan

Boverket rekommenderar i sin rapport att viktningsfaktorer används som incitament: el som används till uppvärmning, komfortkyla samt varmvatten ska viktas med en primärenergifaktor på 2,5, övriga energislag med viktningsfaktor 1. I den inkluderas alltså energi som går till grundläggande krav på värme, varmvatten och ventilation. Hushållsenergi och verksamhetsenergi räknas inte.
Däremot går exempelvis el till golvvärme, handdukstork samt förvärmning av ventilationsluft in och påverkar resultatet.

Formulering av NNE-formel

Numera används både termerna primärenergital och specifik energianvändning samtidigt i BBR.
Specifik energianvändning (Espec) är alltså levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean (Atemp).

Primärenergitalet (EPpet) utgår också från levererad energi men lägger en viktningsfaktor på varje energibärare, så kallad primärenergifaktor.

Primärenergifaktorn anger energiåtgången som krävs för att kunna leverera en viss mängd energi till byggnaden.

Primärenergin är alltså ett mått på vad som krävts för att uppfylla energibehovet byggnaden har.

Energin för varje energibärare multipliceras med primärenergifaktorn och adderas ihop. Summan divideras sedan med ovan nämnda golvarean för att få primärenergitalet. Enheten blir då kWh/kvm/år.

NNE del 2 med Energy Building

Och då får vi följande formel:

Espec = (el,uppv + el,vv + el,kyla) ∗ 2,5 + el,fast + uppv + vv + kyla
———————————————————————–
Atemp

Enhetsförklaring: 
Eel,uppv = Elenergi till uppvärmning, kWh/år
Eel,vv = Elenergi till varmvatten, kWh/år
Eel,kyl = Elenergi till komfortkyla, kWh/år
Eel,fast = Fastighetsel, kWh/år
Euppv = Annan energi än el till uppvärmning, kWh/år
Evv = Annan energi än el till varmvatten, kWh/år
Ekyla = Annan energi än el till komfortkyla, kWh/år
Atemp = Area med temperatur över 10°C, kvm (Arean av alla temperaturreglerade våningsplan avsedda att värma mer än 10 grader.

 

Toleranstal för energiprestanda enligt NNE

Man kommer precis som tidigare ta viss hänsyn till var i landet byggnaden ligger för att ta hänsyn till vädermässiga skillnader.
Det nya är dock att det ska indelas kommunvis. För en byggnad i Stockholm innebär detta att följande värden av energiprestandan ej får överskridas:

HUSTYP – kWh/kvm/år
Flerbostadshus – 55
Flerbostadshus (max yta på 35 kvm) – 65
Lokaler – 50
Småhus – 80

NNE Del 2 Energy Building

Vad vill man uppnå med NNE

Man kommer ta större hänsyn till byggnadens temperaturmässiga egenskaper, värme och ventilation samt luftkonditionering, men även husets placering, orientering och utformning.
Kravet på energi kommer gälla levererad eller köpt energi. Däremot kommer förbrukning av fritt flödande energi, som exempelvis solkraft, vindkraft, vattenkraft eller annan närskördad energi inte räknas in.

NNE-åtgärden kommer reglera så att byggnaderna får tjockare klimatskal för att minimera värmeförluster samt rikta in sig på att vara energieffektiva, att rätt energi ska användas på optimalt sätt.
Rättare sagt, att direkt el används till uppvärmning så lite som möjligt!

NNE Del 2 - Ordlista och formel


Detta avslutar del 2 i vår artikelserie om NNE.
Längre fram släpper vi del 3, så håll utkik – eller prenumerera på inläggen via vår hemsida!

 

Artikeln är författad av Energy Buildings medarbetare; Mattias Gellenmyr

 

 

 Läs mer – ladda ner någon av våra broschyrer!


Energy Building broschyr för decentraliserad ventilation

Systemlösning för decentraliserad ventilation >>

 


Energy Building - Villa Skönborg publikation

Villa Skönborg – Soltemplet i Västerås >>