NNE med Energy Building
Written by info@energybuilding.se on april 26, 2018 in Energy Building Nyheter

Välkommen till NNE Del 4

 

Vad händer med inomhusmiljön i ett lågenergihus?

 

NNE del 4 tar upp konsekvenserna som skärpta energikrav kan få och den avser effekten på de nya byggnadernas egenskaper gällande inomhusmiljö: luft, ljus och ljud. Till stor del är texten hämtad direkt från Boverkets och Energimyndighetens förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Det visar sig att dessa nya hus innebär nya problem – men även nya fördelar!  


Del 1, ”Bakgrunden till näranollenergi” hittar du här >>
Del 2, ”Ordlista och formelförklaring för näranollenergihus” hittar du här >>
Del 3, ”Ny teknik och nya kostnader” hittar du här >>

 

NNE Del 4 Inomhusmiljön Energy Building

 

 

Introduktion till denna fjärde NNE-del

I utredningen gällande införandet av EU direktivet NNE till svenska förhållanden fanns det behov av att utreda de möjliga konsekvenserna av det man skulle besluta om. Däribland inomhusmiljön.

”Skärpta energikrav skulle kunna medföra oönskade effekter på andra tekniska
egenskaper i byggnaden.” 

NNE Del 1 med Energy BuildingNNE Del 4 med Energy Building

Medvetna om att samma brister kunde återfinnas i andra byggnader lika väl som i ett NNE-anpassat bygge visste de att inga definitiva långtgående generella slutsatser kunde göras.

Med det sagt valde man att titta på ett urval av de lågenergibyggnader som redan fanns och var byggda 2014. Kort sagt, de som motsvarar en tänkbar framtida NNE-nivå. Urvalet innehöll både friliggande hus, flerbostadshus samt lokaler.

Resultatet är destillerade från framför allt en enkätundersökning som besvarats av boende och arbetande i 27 olika lågenergibyggnader.

Men vad skulle man jämföra resultatet med?

 

Utgångspunkten kom från Betsi

 

Som jämförelse med dessa lågenergibyggnader använde de resultatet från BETSI-undersökningen, (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Inomhusmiljö).

Detta var en undersökning som Boverket gjorde på regeringsuppdrag för tio år sedan. Det var en nationellt omfattande inventering av landets byggnadsbestånd och som inriktade sig på energianvändning, teknisk status och innemiljö i 3 olika kategorier av byggnader:

  • Småhus
  • Flerbostadshus
  • Lokaler

826 småhus och 560 flerbostadshus samt 367 lokalbyggnader besiktigades.

3 764 enkäter skickades till bostäder i flerbostadshus och 2 119 stycken till bostäder i småhus. Enkäten gällde upplevd hälsa och besvarades av ett tvärsnitt av befolkningen i olika åldrar, nästan 10 000 individer.

Sammanfattningsvis gav detta så mycket statistiskt material som gör det relativt lätt att jämföra vilka problem man hade, och inte hade, i hus då, jämfört med dessa nya lågenergibyggnader idag.

 

NNE Del 4 Inomhusmiljön Energy Building

 

NNE: Konsekvensanalysen gällande inomhusmiljön

Teknikkonsultföretaget Sweco sammanställde materialet från den nya undersökning och med data från Betsi.

 

” Täta flerbostadshus kombinerat med användning av köksfläkt skapar i
flera fall sådant undertryck att ytterdörren blir svår att öppna. Detta
innebär problem vid utrymning av byggnaden.

 Inrykning från eldstad vid eldning har konstaterats när spisfläkten är
igång. Detta ger luftkvalitetsproblem.

 Bristande termisk komfort är vanlig i samtliga typer av byggnader,
främst i form av att byggnaderna upplevs kalla vintertid, men även
upplevd övertemperatur sommartid.

Problem med drag från bland annat ventilationssystemet är också vanligt.
I flera fall saknas manuell solavskärmning i byggnader med övertemperatur.

Installation av solavskärmning skulle kunna avhjälpa problemet helt eller delvis.

 Spridning av lukter är vanlig i både flerbostadshus och lokaler, vilket
troligen hör samman med ventilationssystemet.

I de luftvärmda lågenergibyggnaderna finns brister i omblandningen av rumsluften.
Även kortslutning mellan avluft och luftintag har konstaterats.

 I några fall har problem med dagsljus iakttagits. Både för ”lite” och
för ”mycket” ljus har konstaterats.

Beräkningar av dagsljus- och solvärmelasttal visar att inga av de undersökta
bostäderna når angivna nivåer enligt det allmänna rådet i BBR 19.

 En stor del av de boende i flerbostadshusen har svarat att de har invändig
kondens på fönster.

 Även om ljudkomforten ofta upplevs som mycket god i de undersökta
lågenergibyggnaderna upplever personalen i flera förskole- och vårdlokaler
att ventilation och fläktar skapar väsentliga bullerstörningar.

 Ett fåtal boende upplever det svårt att bli av med fuktig luft
i dusch/badrum.

 Luftkvaliteten i bostäder och kontor är generellt bra.

I småhus och flerbostadshus vädras det betydligt mer sällan vintertid jämfört med
vad som framkommit i BETSI-undersökningen.

På flertalet kontor upplever man heller inga behov av vädring.
Detta indikerar en god luftkvalitet.

 Ljudkomforten upplevs vanligen som mycket god i lågenergibyggnaderna,
troligen sammanhängande med den omfattande isoleringen.”

 

Sammanfattande slutsatser i undersökningen

 

”I både småhus och flerbostadshus upplevs ljudförhållandena betydligt
oftare som ”mycket bra” jämfört med resultaten i BETSIundersökningen.

Alltför långtgående skärpningar av energikrav kan medföra förhöjda risker,
där jakten på energibesparingar kan ge upphov till att obeprövade
byggnadstekniker, byggnadsmaterial samt tekniska system, används i en
större utsträckning.

Uppförande av byggnader med hög energiprestanda
ställer stora krav på att hantverket håller hög kvalitet. Vikten av detta
ökar markant ju högre energiprestanda byggnaden ska ha.

En intervjuperson liknade situationen med att branschen går från att vara ”low-tech”
till ”high-tech”, eftersom kraven som ställs på alla aktörer inom byggfasen
är mycket högre än tidigare.

Vid lägre energiprestanda spelar misstag eller slarvigt utfört hantverk inte så stor roll.

Slutsatserna från Sweco är att det råder samstämmighet kring att det
finns tekniska förutsättningar för en skärpning av energikraven.

Både teknik relaterat till byggnadens klimatskal samt komponenter såsom ventilation
är välutvecklade.

Osäkerheten när det gäller klimatskalet, komponenter
samt byggteknik ökar dock gradvis för samtliga byggnadskategorier
när kraven om energiprestanda skärps till under 45–50 kWh/m2 och år.”

 

Inomhusmiljön – människoaspekten av NNE

 

NNE Del 4 Inomhusmiljön Energy Building

 

Att bygga tätare och mer isolerat leder alltså till bra saker när det kommer till energiförbrukning och världsmiljön.

Detta medför dock att man måste ta annan och större hänsyn till att hantera konsekvenserna av ett tätare klimatskal och ändrad byggfilosofi:

Det blir viktigare att täta hus får en mer aktiv andning genom en välplanerad luftväxling.

Planera så att besparingen i minskad värmeenergi inte förloras i ökade kostnader för komfortkyla.

Att ökat ljusinsläpp och därmed solvärmepåverkan måste planeras för, så att det inte upplevs som för ljust eller för varmt.

Det är också tänkbart att platser som förr ansågs för bullriga för husprojektering kan bli lämpliga eftersom tätare hus ger en tystare inomhusmiljö.

 

Det finns stora fördelar med att det görs en utförlig analys av byggnader som ligger i framkant idag, och jämför dessa med äldre vanliga byggnader.

Det gör att man löper mindre risk att lagstifta om regler som tvingar byggbranschen upprepa redan gjorda misstag.

Detta tillåter ett framtida hållbart byggande som har en erfarenhetsförankring i det förflutna.  

 

 

Detta avslutar del 4 i vår artikelserie om NNE.

Vi kommer följa upp med del 5, så håll utkik – eller prenumerera på inläggen via vår hemsida!

 

Artikeln är författad av Energy Buildings medarbetare; Mattias Gellenmyr

 


LÄS VÅRA BROSCHYRER

GENOM ATT KLICKA PÅ DEM

Energy Building - MILJÖ OCH EKONOMIEnergy Building - Projektbeskrivning av decentraliserad ventilation