Vad är blåbetong? Stor guide
Blåbetong är ett byggnadsmaterial som användes från 1929 och fram till slutet av 70-talet. I blåbetongen finns Radium som när det sönderfaller bildar radongas. Radongas är mycket lättflyktig och på så sätt blir det radon i huset.
Blåbetongens historia
Blåbetong eller blå lättbetong är en form av gasbetong. Gasbetong tillverkas av en blandning av bränd kalk, cement och finmalet kiselsyrehaltigt material som härdas med högtrycksånga. Porositeten uppkommer som en följd av vätgasutveckling när kalkvatten och aluminiumpulver reagerar. Slutprodukten ser ut lite som en stelnad tvättsvamp eller sockerkaka.
Porstrukturen med små ”lufthål” gör att materialet har bra isolationsegenskaper men också en känslighet för slag och stötar. Materialet är lätt att bearbeta med tex en vanlig såg.
I gasbetong kan olika typer av ballast användas. Idag produceras primärt sandbaserad gasbetong. Mellan 1929-1975 användes alunskiffer som ballast av ett antal tillverkare.
Alunskiffern innehåller bl. a små mängder uran och kolväten. Kolvätena användes som energikälla när kalken brändes. Som biprodukt fick man samtidigt alunskifferaska som är kiselsyrehaltig. Alunskifferaskan blev naturlig att använda som ballast. Beroende av var alunskiffer bröts och processen blev lättbetongen olika. Hade alunskiffern högt innehåll av Uran avger slutprodukten mer Radon. Beroende på process och råvara blev färgen olika med från grått till blått.
Den sandbaserade gasbetongen, normalt vit är inte att anse som en radonkälla. Medan gasbetong med alunskiffer och alunskifferbaserad gasbetong (grå resp. blå ytong) har förhöjda radiumhalter, särskilt den senare. (SIS-rapport 85-08).
Hur vet man det är blåbetong
Själva produkten är matt blå till färgen med en struktur som liknar en stelnad tvättsvamp. Beroende på var i landet blåbetongen producerades fick den en grå till mattblå nyans. Halten av radium är förhöjd i blåbetong och den varierar mellan de olika blåbetongsorterna. Har man lättbetong med tvättsvampsstruktur som är grå till blå i färgen och ett hus som är byggt 1929-1980 är det bäst att göra en radonmätning. Blåbetong avger förutom radon också gammastrålning, så bäst är att anlita ett företag som mäter med en gammastålningsmätare och säkerställer om det är blåbetong eller inte. Normalt görs en radonmätning med radonpuckar först för att i ett senare steg om nödvändigt kartlägga eventuella radonkällor.
Sambandet Uran, Radium, Radon
Uran är ett radioaktivt grundämne, vilket innebär att det inte är stabilt. Uranatomerna faller sönder och bildar nya ämnen, också de radioaktiva. I denna sönderfallskedja bildas radium som i sin tur bildar gasen radon. Radium kan detekteras genom att mäta gammastrålningen från dess sönderfall. På så sätt är gammastrålningens intensitet också ett mått på hur mycket radon som bildas. Det förhållandet utnyttjas vid bedömning av byggnaders radonegenskaper.
Gammastrålningens intensitet från blåbetong kan variera mellan ca 0,25 och 1,2 μSv/h (Sievert). En gammamätning är oförstörande och ger den bästa informationen om materialets radonegenskaper.
Mätning av gammastrålning
Eventuell radonsanering kräver kännedom om varifrån radonet kommer. Genom att mäta gammastrålningen kan mätföretaget avgöra om huset är byggt av blåbetong.
Gammastrålningen mäts genom att gammamätaren hålls direkt mot väggen. Gammamätaren förs längs väggen för att se om gammastrålningen varierar i en och samma vägg. Det kan hända att endast en del av väggen består av blåbetong. Om väggen har avbrott för fönster eller dörrar väljs en punkt mitt på den största sammanhängande väggytan. Mät inte i eller nära hörn. För att undvika enkla mätfel bör två avläsningar göras i varje mätpunkt. Normalt kontrolleras byggnadens alla yttre och inre väggar samt bjälklag. Det instrument som används för att mäta gammastrålningen ska vara kontrollerat genom kalibrering eller jämförande mätning
Radonvärdet kan ge luftomsättningen
”Som tumregel kan man säga att har en bostad radonproblem så har det också dålig ventilation.
Det behöver inte betyda att det alltid varit dåligt men att luftomsättning hur som helst är hämmad.
Med lite olika metoder kan man få fram mängden radon som avges från byggmaterialet. Gällande väggar så kan man mäta, eller konsultera radonboken. Radonboken innehåller en tabell med alla upptänkliga varianter av blåbetong, så om det går att identifiera vägmaterialet så vet man också hur mycket strålning det avger.
Om sedan radonvärdet i bostaden är lägre än vad summan av källorna är så innebär detta att bostaden har en viss mängd luftomsättning, 0,1 eller 0,2 osv, som späder ut koncentrationen i luften.
Av erfarenhet, får man inte ner radonvärdet trots att bostaden har mellan 0,6-0,8 luftombyten i timmen – då krävs andra tilläggsåtgärder än bara ventilation.
Det bästa systemet för att avhjälpa radonproblematik är ventilation med balanserade flöden mellan frånluft och tilluft med värmeåtervinning. De balanserade flödena gör att inget undertryck onödigtvis skapas.” Mathias Linsved, Corvara
Var och när användes Blåbetong
Ovan tabell från högskolearbete ID-nummer: diva2:212407 I tabellen går det även att utläsa att strålningen varierade beroende på förekomsten av uran och radium.
Enligt tabellen ovan var produktionen från 1929 till 1975. Från produktionsförändring tog det sedan tid innan allt byggmaterial var sandballast baserat. Även om det funnits fall från 80-talet med blåbetong brukar slutet på 70-talet räknas som blåbetongens slut.
Vanliga varumärken med Blåbetong var Ytong och Durox. Senare ersattes alunskiffern med sand och produkten blev en vit lättbetong. Lättbetong tillverkad av Siporex har alltid varit vit
Vad användes blåbetongen till
Först och främst användes blåbetong till inner och ytterväggar men även som bjälklag och ibland även som fyllning i bjälklag, då i krossad form.
Har blåbetong använts i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan det skapa radonhalter på upp till 1000 Bq/m³. Med ett riktvärde på 200 Bq/m³ föranleder det åtgärder, läs mer om radon gränsvärde.
Geografiskt finns de flesta hus med blåbetong i Mälardalen, Stockholm och Västerås samt Göteborg, Jönköping och Borås. Då merparten av blåbetongen producerades i Västergötland och Närke och hade sin storhetstid under 60 talet blir det naturligt att städer i närheten och med stor tillväxt under tiden har mycket av den uppförda blåbetongen.
Åtgärder när du har blåbetong i huset
Visar det sig att huset innehåller en för hög radonhalt (över 200 Bq/m³) och det är säkerställt att radonet kommer från Blåbetong så finns det normalt tre olika sätt att gå vidare.
- Byta ut blåbetongen mot ett bättre material.
- Skärma av med radontapeter eller specialputs ofta som en av flera åtgärder. En radontapet kan minska radonavgången med 10–30 procent
- Förbättra ventilationen eller installera från- och tilluftsventilation som säkerställer tillräcklig luftväxlingen i bostaden.
Byta ut Blåbetongen
Normalt är det inte ett genomförbart alternativ eller väldigt kostsamt.
Skärma av med tex Radontapeter
”Radontapeter är ca 3 mm tjocka och har i sig flera lager av polymerfolie. Denna är så tät att gasen inte tar sig igenom – den tar dock inte bort radonet. Tapeter i sig är ingen radonfjärmande åtgärd utan en tilläggsåtgärd.
Tapetseras en vägg så innebär det att väggens andra sida kommer släppa ut mer radon. Därför bör båda sidorna tapetseras. Radonet kommer hållas utanför de rum som tapetseras men kan alltså öka radonförekomsten i utrymmen runt väggen, så som vindsutrymmen eller andra våningsplan.
Spikar man upp en tavla med en liten spik genom radontapeten och tar sedan bort spiken, så kommer radongas flöda ur det lilla hålet, motsvarande 1 kvadratmeter otapetserad väggyta.
Detta säger en del om flyktigheten och trycket.” Mathias Linsved Corvara.
Andra sätt att skärma av radongasen fungerar på samma sätt, tänk dock på:
- En radontapet med aluminiumfolie kan utgöra en el fara.
- Vissa täta färger och fogmassor kan orsaka allergi- och överkänslighetsreaktioner
- Risk finns för fukt när väggar och golv ”tätas”. Viktigt att tänka på fukt aspekten så att tapeten sätts på ”rätt” väggar.
Ventilation vanligaste åtgärden mot radon från byggnadsmaterial
Ventilation i samband med Radon innebär normalt att installera bostadsventilation som garanterar luftväxling, utan att åstadkomma undertryck. Detta gör att radonet kontinuerligt ventileras ut så att det aldrig uppnår farliga koncentrationsmängder.
För att nå rätta effekten ska det vara en balanserad ventilation, som inte skapar ett undertryck. Att installera frånluftsfläktar som kontinuerligt suger ut luft från toalett och badrum kan få en kontraproduktiv effekt då den kan skapa ett undertryck i bostaden. Undertrycket skapar en risk att lättflyktig radongas träcker in från marken eller väggarna.
Balanserad ventilation
En balanserad ventilation utan under- eller övertryck uppnås genom att installera decentraliserad ventilation eller ett FTX-aggregat. Utifrån Radon skulle en tanke kunna vara att skapa ett litet övertryck men huset mår inte bra av det, utan balanserad ventilation med ett marginellt undertryck (primärt för att det inte skall kunna bli ett övertryck).
Decentraliserad ventilation bygger på ett antal mindre fläktenheter med värmeåtervinning som sitter ytterväggarna och arbetar tillsammans.
Med FTX-ventilation installeras ett aggregat på lämplig plats tex vind eller någon garderob. Från aggregatet dras sedan rör till samtliga rum i huset. Toaletter, badrum och kök får frånluft och övriga rum tilluft. Då radondöttrarna är metaljoner som är laddade brukar inte roterande värmeväxlare rekommenderas utan mot- eller korsströmsväxlare. Vid låga temperaturer finns det en risk att mot- eller korsströmsvärmeväxlare frostar igen. Det undviks på två sätt, installera en förvärmare (elektrisk eller vattenburen) av den inkommande luften eller genom att mer luft ventileras ut än in. Resultat blir dock ett undertryck som inte är lämpligt vid radonsanering.
Blåbetong idag
Det finns många bostäder byggda med Blåbetong i Sverige. Det är inte problem med Radon i alla och samtidigt har kunskapen och erfarenheter om hur Radongasen från Blåbetongen kan hanteras byggts upp. Med hjälp av en radonmätning och en Radonutredare kan ett eventuellt problem med Radon lokaliseras och åtgärdas. Myndigheter såsom Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten har mycket bra information och från Länsstyrelsen går det som privatperson att söka radonbidrag.