Vid FTX-ventilation där FTX-systemet är kanalbaserat är FTX-aggregatet en central komponent. Det finns väldigt många olika leverantörer av FTX-aggregat. En stor skillnad är vilken typ av värmeväxlaren som används. Även hur det är konstruerat och tänkt att monteras är viktigt vid val av lösning.
Olika värmeväxlare i FTX-aggregat
Det finns några olika värmeväxlingstekniker som används i FTX-aggregat. På bilden finns ett modulbaserat aggregat med 1 korströmsväxlare i mitten och fläkt och filter i de yttre modulerna. Olika aggregat ser olika ut men principen 2 st filter, 2 st fläktar samt 1 st värmeväxlare är “grunden”.
Plattvärmeväxlare Mot- och Korsströms värmeväxlare
När FTX-aggregat började användas var Mot- och Korsströms växlare det vanligaste. FTX står för frånluft, tilluft och värmeväxlare, dvs flöde som i plattvärmeväxlare. Det varma mediet flödar i motsatt riktning mot det kalla, se bilder. En fördel med båda typerna av växlare är att det inte finns något läckage i växlaren mellan ventilationsflödena.
Värmeåtervinningen blir mycket bättre i motströmsväxlaren i förhållande till korsströms växlaren. Korsströmsvärmeväxlarens verkningsgrad är cirka 50-60 %. Motströmsvärmeväxlaren kan i bästa fall komma upp i 90 %. (wikipedia)
Roterande värmeväxlare
Den roterande värmeväxlaren består av ett roterande hjul uppbyggt av veckade aluminiumprofiler. Där den varma frånluften värmer upp rotorn som när den roterar vidare värmer upp den kalla uteluften. Till skillnad mot plattvärmeväxlare där den energin går genom växlar ytan (normalt plåt) så absorberar rotorn energin och det är samma yta som avger energin igen.
Jämförelse av olika FTX-aggregat
Som beskrivs i avsnittet om FTX-system så är besparingen i kWh i ett hus beroende av helheten så som FTX-aggregat, installationen, injusteringen och underhåll. Priser kan också variera beroende på omständigheter.
Det som däremot är intressant att se i en neutral jämförelse är Specifik fläkteffekt och verkningsgraden.
Specifik fläkteffekt (SFP)
För 7 st av de 8 aggregaten som testades var den specifika fläkteffekten mellan 1,12 och 2,03 W/l,s. Ett av aggregaten låg markant högre på 3,06 W/l,s och var generellt inte i paritet med övriga och är därför inte med i resultat jämförelsen nedan. Generellt sett ger det en normal elförbrukning för FTX-aggregaten på 456-823 kWh per år. För att upprätthålla 45 l/s i ett FTX-system med kanaler och injusteringsdon som alla skapar tryckfall kommer flödet att behöva ökas. Följaktligen lär förbrukningen bli större i verkligheten.
Verkningsgrad
Temperaturverkningsgraden testades vid 2 °C och – 15 °C vilket ger ett bra kompletterande värde till normen EN13141-7 som FTX-aggregat annars testat enligt. Enligt EN-norm testas på FTX-aggregat och decentraliserade fläktenheter med 7 ºC / 20 ºC (inomhus/utomhus), läs mer under ventilation med värmeåtervinning.
Resultatet i temperaturverkningsgraden var vid 2 °C 76-83% och vid -15 °C 75-81 %. Temperaturverkningsgraden föll med ungefär 2% när temperaturen utomhus sänktes 17 °C i testet.
Ljudeffektsnivå
För samtliga FTX-aggregat gjordes även test av ljud, i tilluftskanal, frånluftskanal samt omgivning. Med tanke på att ljud har en logaritmisk skala så är det stora skillnader i resultatet. Samtidigt är resultat en indikation då det är monterat i ett FTX-system som är det intressanta.
Sammanfattningsvis
FTX-aggregat har utvecklats mycket i kvalitet och verkningsgrad. Från att under 80-talet haft 60-65% i verkningsrad till dagens nivå kring 80%. Under perioden har FTX-aggregaten gått från att vara plattvärmeväxlare (kors eller motströms) till att idag inrymma en stor del roterandevärmeväxlare. Utveckling dit är driven av att undvika genomfrysning. Ett alternativ till ett kanalbaserat FTX-system med FTX-aggregat är en decentraliserad ventilationslösning.