Självdragsventilation – så fungerar det! Och så här förbättras det enkelt

Självdrag är den äldsta typen av ventilation vi har och användes vid nybyggnation fram till 70-talet. Självdragsventilation är i sin natur enkel då den inte innehåller några fläktar, ibland kallas den även naturligventilation. Nackdelarna som ofta lyfts fram är energiförbrukning och svårigheten att styra och på så sätt uppnå ett önskat inomhusklimat.

Så funkar självdrag

Självdrag bygger på termik dvs att varm luft stiger. Luften stiger i bostaden och går ut via luftkanaler i vägg, genom tak eller i murstocken. När luften stiger och går ut skapas ett undertryck (sker och luft kommer in genom via fönster och andra otätheter. Bästa komfort blir det tilluften tas in via fönster där luften sedan värms upp av radiatorn under fönstret. Ju större temperaturskillnad mellan utom- och inomhusluft ju bättre blir ventilationen. För att ventilationen i badrum skall fungera behövs en ordentlig springa under dörren (normalt för samtliga ventilationssystem) för att kunna få ett tillräckligt flöde.

Ett hus som eldas med ved, olja eller pellets har en skorsten som blir varm och på så sätt ”hjälper till” med självdraget. För att självdrag riktigt skall fungera som det är tänkt behövs en murstock som används, ”självdragets motor”

Olika hustyper byggda med självdragsventilation

Självdragsventilation ombyggt till frånluft med värmeåtervinning

Hus byggt 1939 med 2-4 ventilationskanaler per skorsten, höger skorsten har endast byggd med luftkanaler. Dessutom luftkanaler genom vägg. Rummen har hög takhöjd precis som skolor som byggdes under första halvan av 1900-talet. Höjd skillnad hjälper självdraget, stora radiatorer och relativt sätt mycket ”drag genom fönster”

Självdragsventilation ombyggt till decentraliserad ventilation
Självdrag ombyggt till frånluft

 

Flerfamiljsbostad byggt på 50-talet med självdrag via murstock och luftkanaler genom vägg. Lägenheter med bra takhöjd, lite radon från blåbetong som använts i väggarna.

 

Villa 60-70-talet

Villa byggd 1973 med självdrag med drag ut via väggventiler. Murstock men inga luftkanaler i samband med den. Byggt med mindre radiatorer, lägre takhöjd, köksfläkt som även suger från badrum. Generellt mer kompakt än huset ovan utan att vara mycket mer tätt. Badrum med just bad och dusch i källaren.

Självdrag med dagens byggregler?

Självdrag helt utan fläkt finns främst i småhus och flerbostadshus byggda före 1976. Boverket styr med ”Boverkets byggregler” normalt kallat BBR (innehållande föreskrifter och allmänna råd) vilka krav och rekommendationer som finns bland annat för ventilation och energiförbrukning. Det finns inget i regelverket som säger att självdrag inte är godkänt däremot är ett normalt självdragsystem inte utformat så att det kan säkerställa ett luftflöde på 0,35 l/m², vilket regelverket säger. I praktiken gör det att självdrag inte är ett alternativ för nyproduktionen utifrån ventilation och energiberäkning.

Ändrat behov av ventilation

Bad då, dusch idag

Idag bor och lever vi annorlunda än när hus byggdes med självdrag. Från att bad varit standard och dusch mer ovanligt är det idag det motsatta. Nyproduktion har i stort sätt alltid dusch och ibland även ett bad. När äldre badrum renoveras byts oftast bad ut till dusch, alternativt en kombination. Dusch ger mer fukt i badrum som behöver ventileras ut.

Radiatorer till golvvärme

Med självdrag var vattenburen värme med radiatorer standard. Under en period installerades mycket direktverkande el och idag ersätter många radiatorer med golvvärme. Golvvärme samarbetar inte med ett självdragssystem på samma sätt som vattenburna radiatorer, då radiatorerna värmer upp inkommande luft medan med golvvärme upplevs det lätt som drag från fönsterna. 

Värmekällan

För att spara pengar, miljö och kropp har mycket av ved och oljeeldning ersatts med fjärrvärme och värmepumpar. Effekten är en murstock som inte används som det var tänkt och självdragsfunktionen förändras.

Tätare hus

För att minska uppvärmningsbehovet och spara energi har samhället och fastighetsägare investerat mycket resurser i att tilläggsisolering vindar och fasader, ofta i kombination med eller bara fönsterbyte. Ett tätare hus ger sämre funktion på självdraget

Förändrat självdrag

Med nya behov tex mer frekvent använd dusch, tätare hus och förändrad uppvärmning har många fastighetsägare vidtagit mindre eller större åtgärder för att bygga bort problem med mindre luftomsättning.

Förbättrad självdragsventilation med frånluft

  • Vanligaste lösningen är nog en klassisk frånluftsfläkt i badrummet, läs mer om frånluftsventilation
  • Förstärkt självdrag med en ventilations huv på taket.

En negativ effekt med försämrat självdrag med eller utan förbättring i fastigheter med blåbetong och markradon är att radonhalten normalt ökar. När ventilationen minskar samtidigt som undertrycket i fastigheten ökar, dras radon in från mark och väggar samtidigt som det inte ventileras bort i samma utsträckning som tidigare.

Alternativ till självdrag

Från 1990-talet och framåt har oftast kanalbaserad FTX installerats vid nyproduktion. Det finns ett antal olika aggregatstyper att välja beskrivet under FTX-ventilation. Självdragsventilation ersatt med ett FTX-aggregat ger ny produktion standard.

Från 2010-talet finns ett alternativ med decentraliserad ventilation som växer mycket snabbt i Europa och Sverige. Decentraliserad ventilation arbetar precis som FTX-aggregat arbetar med hög värmeåtervinning men utan kanaler.

Läs mer om hur det fungerar under decentraliserad ventilation eller läs praktikfallet från ett hyreshus.