Filter i ventilation – viktigare rätt än mer
Filter i ventilation fick ett nytt klassindelningssystem 1 december 2016. Den gamla klassindelningen av filterklasser gällde parallellt med den gamla fram tills juli 2018. Men vad innebär detta och vad är det egentligen i bostadsluften som behöver filtreras?
FILTER
“Material eller anordning som ändrar ett ämnes eller en signals egenskaper eller innehåll genom att skilja dess komponenter åt”
Wiktionary.org
Svenska behovet av filter i ventilation
Vi har bättre luft idag än vi hade förr. Sedan mitten av 80-talet så har utsläppen av luftföroreningar minskat. Den stigande kännedomen om luftföroreningars betydelse för folkhälsan har inneburit fortsatt och ökat fokus på att behålla luften ren.
Bland annat så görs det idag realtidsmätningar dygnet runt av luftkvaliteten på ett 40-tal platser i landet. Nationellt sett kan man säga att den absolut renaste luften finns i mellersta och norra delen av landet. Man kan hitta mycket information om detta på Naturvårdsverket >>
Enligt Naturvårdsverkets mätningar och rön konstaterar de att luften i Sverige är bra och ligger över det europeiska genomsnittet i kvalitet.
Ventilationens egentliga syfte
En generell uppfattning om ventilation är ofta att den är till för att ta in frisk luft och garantera syresättningen. Enligt Folkhälsomyndigheten>> och Boverket>> är det inte riktigt så. Det handlar snarare om att hantera bostadens egna produktion av fukt och föroreningar.
Fukt är största hotet i bostäder
En huvudorsak till ventilation är att se till att man inte får ett för fuktigt inomhusklimat. Detta riskerar att skapa kemiska reaktioner och tillväxt av mikroorganismer och kvalster, dessa i sin tur avger ämnen som riskerar att drastiskt påverka människors hälsa negativt men även bostadens hälsa.
I hemmet tillförs till största delen fukt genom utsöndringar från människor, matlagning, vatten i hygienutrymmen, krukväxter. En viss del kommer också in utifrån. Under normala förhållanden säkerställer ventilationen en bra fuktbalans.
Föroreningar i bostadsluften
Bostadsföroreningar delas in i två grupper:
Första, flyktiga ämnen, så kallade VOC (Voliatile Organic Compound) och gaser. Dessa avges i olika grader av olika inrednings och byggmaterial, av mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar men även av radon och påverkas av temperatur och fukt.
Radon i sig är luktfri gas som bildas när radium sönderfaller och som kommer från byggmaterial, berggrund men som även kan förekomma i vattnet. Radonet kommer antingen från marken och kallas då markradon eller från byggmaterial, ofta då blåbetong som användes i lättbetong mellan 30- och 70-talet.
Den andra är partiklar som benämns PM (Particulate Matter). Dessa är fasta föremål i storlekar mellan hela millimeter och ned till miljondels millimeter. Storleken avgör om de svävar runt eller lägger sig på ytor.
Partiklar kan givetvis komma utifrån, atmosfären innehåller cirka 90% naturligt förekommande partiklar och cirka 10% som är människotillverkade.
De flesta partiklar vi utsätts för är från inomhusmiljön och består i flesta fall av hudflagor från människa och eventuella husdjur, textilier, matlagning, stearinljus men även av byggmaterial som bryts ned.
Man kan säga att koncentrationen av partiklar och flyktiga ämnen är långt större i en bostad än de är utomhus. Dessa måste ut och den renare utomhusluften måste in.
Ventilationens roll för syret
Ibland kan vi komma in i rum och säga “här finns inget syre”. Men egentligen är det inte syrebrist vi reagerar på, utan alltså på föroreningarna i luften.
Vi människor reagerar snabbare och är känsligare för mättnad av koldioxid i luften och föroreningar, än på faktisk syrebrist. Luften vi andas in innehåller vanligtvis 21% syre och 0,035% koldioxid, medan luften vi andas ut innehåller 16% syre och 4% koldioxid.
Ventilationen finns alltså främst för att garantera att föra ut dålig och förorenad luft som finns och skapas i bostaden, och ta in ersättande mängd luft utifrån, eftersom vi klarar oss bättre med mindre syre än vi gör med mer koldioxid.
När blir brist på ny luft farligt?
Ska man använda ett målande internetexempel kan man säga så här:
Placerar man sig i ett helt tätt men luftfyllt utrymme på mindre än 1,7 kubikmeter under åtta timmar, så riskerar man att dö genom att luften får en så hög koldioxidhalt att man drunknar.
Däremot kommer syrehalten fortfarande vara 10%. I detta fiktiva exemplet hade man som människa dock varnats av kraftig huvudvärk redan efter två timmar. Detta belyser på ett bra sätt vikten av syresatt luft kontra vikten av en effektiv hantering av koldioxid.
Överhuvudtaget är människan överlag bra rustad att upptäcka “dålig luft”. Känner man att det är tungt eller luktar illa, då behöver det förmodligen vädras bättre. Boverket rekommenderar därför att vädra genom fönsteröppning eller dylikt, då luften ute som regel är bättre än luften inne.
Filtrets roll i ventilationen
Det är samma sak princip med luftfilter. Många är övertygade om att filter i ventilation finns där för att hindra dåliga element i utomhusluften från att komma in i bostaden. Och att bostadsluften hålls ren och frisk.
I svenska förhållanden så är detta bara sant i de mest trafikerade områdena i våra största städer vid vissa tillfällen. Normalt har ventilationsfilter i bostäder inte mycket verkan på dessa föroreningar hur som helst, då filtergraden är otillräcklig.
BBR ställer inga krav på luftfilter
Av detta skäl så finns det enligt Boverkets Byggregler bara krav på ventilationen i sig, det finns däremot inget krav på själva filtren i ventilationen.
Givetvis finns det många bra argument för att ju renare luft som kommer in ju bättre är det, hemmet är lättare att hålla rent och luften innehåller ännu mindre föroreningar när den kommer in och eventuella hälsoproblem minimeras.
Men det är en så marginell skillnad och forskningen tyder på att det är de bostadsskapade föroreningarna som fokus bör ligga på när det gäller luftkvalitet.
Hade utomhusluften varit källan till problemet kan man också tänka sig att fler yrken som utövas utomhus på gatunivå i tätorter, hade omgärdats av krav och föreskrifter på personliga andningsskydd av tillräcklig filterklass.
Filter och marknadskrafter
Filtertillverkare och ventilationsföretag lägger av naturliga skäl fokus på att luften filtreras för människornas skull eftersom detta är en lukrativ eftermarknad med återkommande uppdrag. Vissa rekommenderar filterbyte i ventilationsaggregat två gånger om året, vilket för det mesta måste utföras av yrkesmän i serviceföretag.
Maskiner kräver renare luft än människor
Filtren i ventilationsanläggningarna har dock som huvuduppgift att skydda ventilationssystemet och tekniken från nedsmutsning. Som systemskydd först och främst. En oskyddad anläggning drabbas relativt snabbt av driftstörningar vilket man naturligtvis strävar efter att undvika.
Värmeväxlare i metall har ofta en konstruktion med små kanaler och ibland rörliga delar som kan sättas igen över tid. Det blir då både omständligt och svårt att åtgärda.
Boverket rekommenderar till exempel finfilter av viss kvalitet i flerbostadshus med centrala aggregat för att kapaciteten i systemet ska bibehållas.
Detta syns också på principen att filtren sitter runt ventilationsaggregatet medan det vanligen inte finns filter på ventilerna inuti bostaden. Varken för tilluft eller frånluft, med undantaget från köksfläkten som då har ett fettavskiljande filter.
Frånluften smutsigare än tilluften
När det sedan blir dags för kanalrengöring så är det i normala fall alltid smutsigast i frånluftskanalerna, då de för ut föroreningarna som ackumulerats i bostaden, där mesta delen är textildamm och hudavlagringar. Tunga partiklar hamnar på golv och ytor och lättare luftburna partiklar följer med luftströmmarna.
Titta bara på ventilationskanalen nästa gång du är i ett badrum. Sitter där ett filter?
De flesta badrum har inte detta, oavsett om man har en enkel badrumsfläkt eller en kanal som går till ett centralt aggregat.
Livslängden på en badrumsfläkt hade höjts väsentligt om den hade skyddats mot den smuts den suger ut, speciellt som de ofta är svåra att ta ner och rengöra, för att inte prata om kanalen som leder till utsidan.
Kanalrengöringen hade i sin tur inte behövt så täta intervaller eller krävt samma serviceinsatser om det funnits filter.
Här är en film från en sotarfirma som visar hur det kan se ut i en villa med kanalsystem:
Filter hämmar luftflödet
Anledningen till att man inte har fler filter i ventilationen än nödvändigt är att varje filter också skapar ett motstånd, motståndet kräver högre fläkttryck och det generar både högre energiförbrukning och ljudnivå.
(Detta har gjort att man infört energiklassning på alla finfilter. Och för att filtrera utomhusluften så att det har en faktisk verkan på luftkvaliteten inomhus så måste filtren vara väldigt täta.)
En annan sak som gör att man inte använder filter i större utsträckning idag är för att underlätta arbetet för externa serviceföretag, då de vanligtvis inte behöver tillgång in i själva bostaden, samt att ventilationens drift och skötsel inte blir beroende av graden av intresse från bostadsinnehavaren.
Filtermetoder
Ett filter arbetar efter en eller flera av följande principer; silning, tröghetseffekt, diffusion, elektrostatisk laddning. De flesta funktionerna bygger på intermolykära effekter.
Filter i ventilation förekommer i olika former, som planfilter, påsfilter och veckade filter. Man försöker eftersträva maximal yta och en kombination av filtermetoder, men även att filtren ska vara miljövänliga, källsorteringsbara eller återanvändningsbara.
När man pratar om bostadsventilation är filtren i stort sett alltid ägnade åt att filtrera partiklar, inte gaser.
Filterklass enligt gamla normen EN 779:2012
Filtertyperna som förut avsågs var de som användes till komfortventilation eller som förfiltrering inom processventilation:
Grov 1-4
Medium 5-6
Fin 7-8
Ju högre siffra desto bättre var filtret. Men systemet i sig var för grovt och det var inte självklart vad filtret faktiskt var effektivt mot. Därför drevs utvecklingen mot ny internationell standard.
Filterklass enligt nya normen ISO 16890
Detta är den nya internationella standarden.
Filter i ventilation indelas i 3 klasser som säger hur stora partiklar de filtrerar bort i mikrometer, kombinerat med hur stor andel av partiklarna som avskiljs räknat i viktprocent.
Den nya klassningen säger att för att få en filter ska få en klassning så måste det fungera mot minst 50 viktprocent av partiklarna i just den storleksklassen.
KLASS: AVSKILJNINGSFÖRMÅGA av PARTIKELSTORLEK
ePM1: filtrerar bort 50-95% av partiklar upp till 1 mikrometer stora
ePM2,5: filtrerar bort 50-95% av partiklar upp till 2,5 mikrometer stora
ePM10: filtrerar bort 50-95% av partiklar upp till 10 mikrometer stora
Grov: filtrerar bort mindre än 50% av partiklar i alla övriga storlekar.
1 Mikrometer (μ) = 0,001 millimeter.
Exempel på partikelstorlekar:
- Sot från dieselavgaser, förbränning, virus och smog är mindre än 1 mikrometer.
- Däckpartiklar, oljerök och mögelsporer är mellan 1-10 mikrometer stora
- Pollen och grovt damm är större än 10 mikrometer
Man kan läsa mer om den nya klassningen hos källan Svensk Ventilation >>
En människas eget filtersystem av slemhinnor och filterhår är kapabelt att sålla bort det som är större än 1 mikrometer.
Filter i ventilation från Energy Building
Decentraliserad ventilation har två egenskaper som är lite ovanliga i branschen. Dels använder våra ventilationsenheter i stort sett aldrig långa rörkanaler, dels är alla enheter försedda med filter som sitter på insidan av bostaden.
Inget av våra filter är att betrakta som annat än grova, enligt den nya filterindelningen.
Dessa hindrar grövre partiklar från att ta sig in i huset, men vad bättre är så skyddar de i tillräcklig grad ventilationsenheten och väggkanalen – utan att hindra övriga partiklar från att ventileras ut.
Gör dyr ventilationsservice helt överflödig
Våra enheter sitter ju normalt i förhållandevis korta rör genom ytterväggarna, som bara är mellan 30-50 cm långa.
De sitter dessutom lättåtkomligt så att man när som helst kan se över filtren, och med enkla handgrepp till och med kan ta ut hela ventilationsenheten från kanalen för att kontrollera komponenterna och den korta passagen.
Till och med själva värmeväxlarna kan tas av och dammsugas eller till och med spolas med vatten, eftersom de består av ålders och korrosionsbeständig keramik. Läs mer om dem här >>
Enkelt filterbyte fullt tillräckligt
Samtliga av våra filter är enkelt och verktygslöst avtagbara. De tvättas sedan, antingen för hand eller i diskmaskin, och sätts sedan tillbaks. Har man dubbla uppsättningar av filter hemma blir det både enkelt och effektivt.
Decentraliserade ventilation med filter i är smart
I decentraliserad ventilation är det fullt tillräcklig me grovfilter. Men även för ventilationen i sig samt för miljön och driftsekonomin. Tätare ger större tryckfall vilket ger en högre strömförbrukning och filterna behöver även bytas i en större utsträckning vilket leder till högre driftskostnader.
Filter som får sitta för länge, oavsett ventilationssystem, utan byte eller rengöring blir sanitära olägenheter och en livgivande källa till precis det de ska förhindra – dvs ökade föroreningar. Samma gäller långa oskyddade kanaler.
Badrumsfläkt med filter
Till och med den badrumsfläkt som finns i vår sortiment har ett filter som gör att fläktenheten håller längre, har bibehållet luftflödeskapacitet i sin frånluftskanal, och som gör eventuell kanalrengöring överflödig.
Decentraliserad ventilation engagerar
Som bostadsinnehavare får man med decentraliserad ventilation lätt insikt i hur pass ren luften är och kan enkelt påverka och bibehålla funktionen i ventilationen. Det tror vi är en vinst för alla!
